Öka möjligheterna att kommunicera din forskning till en bredare publik

Journalister och forskare är två yrkesgrupper som till och från har svårt att mötas. Då den ena kräver snabba och enkla svar, vill den andra gå till botten med ett resonemang. Men faktum är att man som forskare har mycket att vinna på att förstå hur journalister arbetar. Medieträning är en väg för bli bättre på att uttrycka sig begripligt, intressant och kortfattat om sitt forskningsområde.

Vid mediekontakter – några enkla tips på vägen

Förstå allvaret och därmed vikten av förberedelse. Tänk efter före, vem är journalisten, vem är dennes läsare/lyssnare, vad är det jag vill berätta om? Ingen skulle ställa sig framför en miljonpublik utan att förbereda sig minutiöst – samma gäller för möten med media.  

Förstå möjligheterna och därmed värdet av att via media kommunicera med väldigt många samtidigt. Återigen är förberedelse elementärt, och underlätta för dig själv genom att skapa ett ”frågor&svar-dokument” som alltid finns till hands och som med några meningar svarar på vad forskningen går ut på.

Förstå journalistens arbetsprocess. Ha förståelse för att det är korta deadlines och att research i någon större utsträckning inte alltid hinns med. Försök i stället att hjälpa en stressad journalist genom att så enkelt som möjligt förklara vad du gör liksom nyttan med det hela.  


Relationen mellan media och den akademiska världen är långtifrån problemfri. Många journalister vittnar om att forskare många gånger är de krångligaste källorna, om de överhuvudtaget är villiga att uttala sig. Många forskare å sin sida ser journalisterna som okunniga, drar egna slutsatser och formulerar hårddragna rubriker. Samtidigt behöver man varandra; journalisterna för att kunna söka information hos kunniga och trovärdiga källor, forskarna för att sprida sin forskning.

Vad kan man då göra för att underlätta deras möte? Claes Johnsson, som på Mistra Innovations uppdrag medietränar projektledare/forskare verksamma vid universitet och högskolor, menar att det till stor del handlar om en bristande förståelse för varandras arbetsprocesser.

– Svårigheten att mötas ligger till stor del i att man vill närma sig frågan ur helt olika perspektiv. När forskaren vill ta det hela från grunden, vill journalisten gå pang på för att först och främst få veta varför det är här intressant att rapportera om. Helt enkelt få ett klargörande svar på vad som är grejen – nyheten!

För forskare som vill förbättra sin kommunikation med media är det grundläggande, i likhet med så många andra situationer, att anpassa och formulera sina budskap utifrån målgruppen och dess kunskapsnivå.

– De allra flesta journalister försöker göra ett bra jobb och är vanligtvis duktiga på att lyssna. Däremot är deras förutsättningar med snabba deadline och minimal tid för research mindre bra. Men så ser det ut och det måste även forskarvärlden förhålla sig till. Genom att träna på att beskriva sitt område, dess nytta och konsekvenser på ett begripligt sätt, kommer de inte bara att underlätta för journalisten att göra ett bra jobb, utan även öka möjligheterna väsentligt att få ut sin forskning till en bredare publik, säger Claes Johnsson.

Nyttig träning

En av deltagarna vid vårens medieträning var Lars Stigsson som forskar om möjligheten att utvinna fordonsbränsle från skogsråvara. Genom åren har han haft en del kontakter med media.

– Generellt upplever jag att journalisterna är intresserade av att få fram fakta och angelägna om att förstå och tolka det hela korrekt, även om det inte alltid lyckas. Medieträningen gav mig framförallt en bättre förståelse för journalistens arbetsprocess och vikten av samverkan mellan intervjuaren och den intervjuade för att båda ska nå önskat resultat. Min uppfattning är dock att detta kräver att båda parter förbereder sig. Forskaren måste kunna förklara vad det är man gör och nyttan med det hela på ett för målgruppen begripligt sätt. Journalisten behöver kanske inte behärska området men dock vara så inläst att denne kan ställa relevanta frågor. Medieträningen gav mig även nya verktyg för att bättre fånga journalistens intresse genom att ge ett relevant svar på frågan varför en viss tidning ska intressera sig för just mina slutsatser eller resultat.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kort om medieträningen

Claes Johnsson har sedan 2004 genomfört ett antal medieträningar, tidigare inom ramen för ProEnviro och ProViking. Medieträningen innehåller en rad olika moment. Ett antal teoretiska delar som bland annat behandlar grundregler för en lyckad och effektiv kontakt med media, och tips kring budskapsformuleringar med fokus på hur journalisten tänker och arbetar. Andra moment handlar om hur man reaktivt hanterar en situation där man får stå till svars för något som inträffat. Därtill ett antal praktiska övningar främst i form av intervjusituationer framför kamera.

Medieträningarna har fått bra respons från deltagarna och Mistra Innovation planerar att genomföra ytterligare ett par medieträningar under de närmaste åren.


Senast ändrad: 2013-05-15
Nyheter